Kristian Krogius- ”Med erfarenheter från dessa två länder kändes den svenska innebandyn till en början som handboll”

Han är kanske den målvakt som kommer ha det tuffaste jobbet i serien kommande säsong, med tanke på full fart framåt mentaliteten Teknologerna har. Tur då är att han har mångårig rutin med spel i tre olika ligor i tre olika länder. Han är reflexstark målvakt som är välskolad enligt finska modellen, utrustad med att ordentligt utkast. Han är även målvaktstränare i Sirius herr SSL Lag. Vi presentera finlandssvensken Kristian Krogius.

Hej Kristian och tack för att du ställer upp på en intervju! Vem är Kristian Krogius?

-Tjena! Nöjet är mitt. Jag är en finlandssvensk målvakt som börjar så småningom bli en man. Jag är uppvuxen i Esbo, Finland och har både finska och svenska som modersmål. Min vardag innehåller inte så värst mycket variation och den består av klasslärarplugg på dagen och innebandy på kvällen. 

-Säsongen 2019/2020 spelade ni i division 1 Mellersta och hamnade, lite överraskande, på en 7:e plats när ni säsongen 2018/2019 gick till allsvenskt kval, vad skulle du säga att det berodde på?

Svår fråga. Finns väl fler orsaker än vad jag kan komma på men att den väloljade duon Wahlström & Strömquist samt flera andra nyckelspelare lämnade inför förra säsongen fick kanske en större inverkan än vad det skulle ha fått ha. Det kändes som att truppen var lite tunnare än säsongen vi gick till kval och spelarrollerna och ansvarsfördelning lite otydligare än säsongen innan.

Det var också få matcher som vi fick helt bestämma matchbilden vilket vi ofta ville och då blir det svårt att föra matchen. Balansen mellan anfall och försvar var ur målvaktsperspektivet lite för ofta på anfall och då sjönk försvarskvalitén. Roligt som målvakt med mycket situationer såklart men svårare att vinna matcher. 

Du anslöt till Teknologerna 2017/2018 från tyskaligan, vad var det som gjorde att det blev just Uppsala?

Primära orsaken var studieplatsen, utan den hade jag inte kommit. Sen att det blev staden Uppsala är jag otroligt glad över. Förutsättningarna till att spela innebandy är överlägsna alla andra ställen i och med IFU Arena. Att före detta lagkompisen Kevin Söderling också skulle flytta till staden gjorde valet ännu enklare. Tekno blev det bl.a. för att ingen annan sportchef än David Eriksson erbjöd sin soffa att sova på i några veckor innan jag fick min hyreslägenhet.  

Du har även fina meriter från den finska ligan, hur kommer det sig att du valde att flytta från Finland?

I och med föreningsfusionen våren 2016 mellan Erä och Viikingit blev jag utan spelplats i högsta ligan i södra Finland. Jag hade även en studieplats på Helsingfors Universitet men var väldigt omotiverad. Således fanns det egentligen inget annat än vänner, familj och övrigt socialt nätverk som skulle ha fått mig att stanna i södra Finland. Hade bud från övriga ställen i Finland men var väldigt mån om att helhetslösningen skulle vara smart: att bara flytta p.g.a. innebandy är inte en långsiktig lösning så länge man inte kan ha det som ett yrke, tycker jag. Buden i Finland skulle ha erbjudit högklassigare innebandy naturligtvis men helhetslösningen som jag fick från Tyskland var klart bäst. Jag behöver ha något annat innehåll i vardagen än innebandy och Wernigerode Red Devils erbjöd mig förutom det innebandymässiga, även arbete och lektioner i tyska på det lokala utbildningscentret. Ångrar inte en sekund att jag valde Tyskland. 

Du har erfarenheter av innebandy från 3 olika ligor i 3 olika länder, hur skiljer sig innebandyn mellan dessa länder åt?

-Om jag börjar med den tyska ligan (som faktiskt också heter Bundesliga) så är det definitivt mera fart än idé i spelet. Toppspelarna i tyska ligan håller rätt bra nivå men problemet i tysk innebandy är att spelar massan är rätt tunn. Det märktes genom att lagen kunde oftast bara spela med två kedjor hela matcher eftersom tredje kedjornas nivå sjönk avsevärt. Det ledde till att tempot var relativt lågt. Sen hade alla topplagen importspelare. T.ex. i vårt lag var vi fyra finländare och en tjeck. Spelet ur målvaktsperspektivet var inte svårt men jag fick anpassa mig till att skotten inte kom ur såna lägen jag var van vid. Men förutom några ställen, var supporterkulturen helt magisk. Nästan varje match var en ren fest och ibland hörde man knappt sina egna tankar. Speciellt derbyn och slutspel var fenomenala spektakel.

-I jämförelse med svensk innebandy, tycker jag att finsk innebandy påminner mer om ishockey. Man skickar mera “boll på mål” i finsk innebandy. Ur coach perspektivet tycker jag att finsk innebandy överlag har större taktisk variation än vad den svenska innebandyn har. I den finska innebandyligan straffas man kanske inte lika hårt av misstag så som bolltapp som i svenska innebandyn. Det har diskuterats mycket i Finland om nivåskillnaderna och rent spelmässigt är nivåskillanderna rätt stora i finska ligan. Exempelvis är det en lågoddsare att jumbon i SSL vinner över jumbon i F-liiga (som finska ligan heter nuförtiden). 

-Med erfarenheter från dessa två länder kändes den svenska innebandyn till en början som handboll: de långa anfallen kändes verkligen långa, skotten kom först då det verkligen fanns en målchans och kontringarna från mittplan var sylvassa. Förutom det är individuella nivån högre i svensk innebandy och det görs mindre misstag här än i Finland. En av de största skillnaderna mellan finsk och svensk innebandy är dock det mentala. I svensk innebandy reagerar man mycket starkare känslomässigt på plan och i utbytarbåset medan man i finsk innebandy är mycket mer emotionellt disciplinerade på ett kollektivt plan. Ett typexempel är att man i Sverige uppmanar till att stå i båset “för att alla ska vara med och engagerade och visa det” medan man i Finland uppmanar till att sitta i båset för “lugna ner sig, vila och snacka ihop sig inför nästa byte med sin kedja”. 

Ryktet går att du har ett otroligt starkt utkast? Hur viktigt är det för en målvakt att ha bra utkast?

-Otroligt vet jag inte men det har väl blivit någon assist nu och då. Har fått höra att jag är en “offensiv” målvakt från flera håll.

-Primära uppgiften är ju att stoppa bollen men det tillför definitivt en skojig dimension att ha ett bra utkast. Inte bara i målvaktens spel utan hela lagets. Jag påstår att man kan spela en riktigt fin innebandy karriär som målvakt utan att ha bra utkast.  

Du är idag även målvaktstränare i Sirius SSL lag på herrsidan, hur skulle du beskriva det uppdraget och  tar du med dig saker därifrån till teknologerna?

-Korrekt! Det är ett häftigt uppdrag kan man säga. Det blir en del pusslande och jag prioriterar Tekno ifall det skulle krocka i schemat men annars är jag med Sirius varje träning och match. Visst blir det en del saker jag tar med mig från Sirius till Tekno men även vice versa. Exempelvis om jag ska tillföra nya dimensioner i Siriuskeeprarnas spel så kan jag testa själv i praktiken med Tekno för att sen kunna lära ut på ett bättre sätt. Samtidigt utvecklar jag mitt eget spel. När jag började med att coacha 2010, var min tanke att tänka på och utveckla hur jag själv spelar genom att se hur andra spelar. Den tanken lever fortfarande kvar. 

-Det kan ju låta konstigt men egentligen vill jag spela hellre än att coacha på SSL nivå och det vore häftigt att gå den vägen för att spela på SSL nivå. I det dagliga arbetet krävs förmågan att kunna lägga undan sitt ego och jobba för laget istället och det tycker jag att jag klarar av. 

-Vill även passa på att tacka båda föreningarna att det är möjligt att jag har fått den chansen jag har för tillfället. 

Hur viktigt är det att arbeta med det mentala för en målvakt?

-Väldigt viktigt. Det är nästan ett krav att ha mentala redskap om man ska stå i mål. Sen kan verktygen se väldigt annorlunda ut från målvakt till målvakt och verktygen kan komma att förändras med åren. T.ex. försöker jag reagera så lugnt som möjligt på ett insläppt mål eftersom det inte går att göra något åt det längre. Medan andra målvakter kan explodera total efter insläppta målet för att få adrenalinet igång och om det gör att man fångar nästa skott ska man köra med den stilen.

Vad skulle du säga om din egna säsong? 

-Min egna säsong gick helt okej. Hittade en relativt jämn nivå att jobba på med några dippar och några toppar. Fick en hjärnskakning i februari men kommer att vara i bättre form till hösten än vad jag var innan smällen.

Till kommande säsong ska ni få spela i “stockholmsettan”, hur ser du på serieindelningen?

-Tycker egentligen om att åka på längre bortaresor med laget även om det kan vara jobbigt att sitta i en buss i flera timmar. Men det har definitivt sina sidor att borta resorna inte blir så långa i år som innan. Ska bli otroligt kul att möta nya lag och se hur de lagen man mött tidigare utvecklats!

Hur skulle du beskriva laget Uppsala Teknologerna?

-Välkomnande. Den miljön som byggts upp, inte bara i laget utan hela föreningen, är väldigt speciell. Ledningen och föreningen sätter mindre prestationskrav på spelarna än vad jag tidigare varit med om. Eftersom vi trots allt vill vinna, skapas en kollektiv intern motivation att bli bättre och den potentialen är häftig att vara med om, bidra själv i och se hur långt det kan bära.    

Vad tror du kommer vara den stora skillnaden mellan division 1 mellersta och östra svealand?

-Mycket svår fråga. Tippar på att vi kommer att få mycket boll och motståndarna kommer att försöka kontra mot oss. Det var en rätt vanlig matchbild iallafall senast vi spelade i H1ÖS. Det kan isåfall låta tråkigt men vi deltar inte heller för att skapa vänner utan för att vinna. 

Hur kommer Uppsala teknologerna kännetecknas på planen säsongen 2020/2021?

-Det beror mycket på vad coachstaben kokar ihop men tror att vi kommer att vara igen bland lagen som gör flest mål i serien oavsett vad de än hittar på. 

Ni har med er två andra lag från Uppland i Rosersberg och Björklinge, men finns det några andra lag du har koll på och vad tror ni om ettan nästa säsong?

-Järfälla och Rotebro mötte vi senast vi spelade i Östra Svealand men förutom de fyra lagen har jag dålig koll. Men det tycker jag bara är roligt, för då får man bara fokusera på egna spelet inför match! Litar stenhårt på oss och om vi gnuggar på som vi ska, kommer vi placera oss över kvalstrecket.

Vi lånar ett inslag från Coachpodden, nämn din drömuppställning, 1 målvakt och fem utespelare

Med kriteriet att jag ska ha spelat i samma lag som spelarna i drömfemman väljer jag:

Söderling – Gustafsson – Kaartinen

Krupicka – Stenfors

Toivoniemi

MV:

Henri Toivoniemi – fick äran att backa legendaren under en match i finska högsta ligan så med minsta möjliga marginal är han med. Har dock lärt mig det mesta om målvaktsspelet av honom.

Backar: 

Lauri Stenfors – stenhård back från finska ligan och landslaget. Fysisk, ettrig och snabb. Gjorde målvaktsspelet lättare bara genom att stiga ut på plan. 

Vojta Krupicka – tjeckisk lagkompis från Tyskland. Han kunde knappt engelska så jag blev tvungen att lära mig tyska för förstå alla hans skämt. 

Center: 

Johannes Gustafsson – ödmjukhet är bara förnamnet. De lag som säger att de inte behöver en “JG” ljuger.  

Anfall: 

Kevin Söderling – underlättat mitt äventyr i Uppsala. Vissa spelare “lyfter pianot” och vissa spelare “spelar på pianot”. Kevin sköter lyftande på egen hand. 

Matias Kaartinen – etablerad egentligen som center men då jag spelade juniorinnebandy med honom var han en sniper. Tillbringat otaliga timmar med honom i hallen och gnuggat på egen tid. 

Fem snabba:

Bästa spelaren du spelat med?

Tero Tiitu

Vem ogillar försäsongen mest?

De som inte vill utvecklas 

3vs3 eller 5vs5 på träning?

3vs3

Långt eller kort utkast?

Långt

Bästa märket på målvaktsutrustning?

Finns många bra, säger Unihoc 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s