Unga Ledare – Ida Nedin

Innebandy är en sport som för många är ett föredöme gällande jämställdhet mellan damer/herrar, tjejer/killar, flickor/pojkar. Ändå finns det oerhört få kvinnliga tränare. Därför har vi i InnebandySTHLM den stora glädjen att presentera vår nästa unga ledare, en tjej som har erfarenheter från SDF SM som spelare och som tränar Herrjuniorer. Vi intervjuar Hässelby:s Ida Nedin.

-Hej Ida och tack för att du ställer upp i vår artikelserie unga ledare. Hur skulle du beskriva dig själv som person

-Absolut, jag är en tjej på 22 år med extremt dåligt tålamod. Älskar innebandy och är rolig ibland. Jag har mycket energi och springer runt i olika hallar under säsong. Lätt för skratt och lätt för och bli irriterad. Allt på gott och ont. Sedan finns det inget annat än och vinna i min värld, oavsett om det är i kortspel eller i innebandy.

-När började du med innebandy och hur kom du först i kontakt med vår älskade sport?

-Det började med att min farmor fick kontakt med min första tränare. Jag är född 1998 och fick börja spela med tjejer födda 95 och det var så allt började. Allt är det farmor Birgitta och tacka för. 

-Vad var det som fick dig att fortsätta?

-Pappa var en väldigt viktig person för mig i den här sporten. Han var lagledare under hela min tid hos tjejerna i början. Sedan fick det roliga börja hos killarna där jag på den tiden spelade med mina bästa vänner. Det fick mig att fortsätta till stor del

-Du har Vallentuna som moderklubb och spela stor del av din egen spelarkarriär där. Vad gör Vallentuna till en bra klubb?

-Jag spelade i Vallentuna från att jag var 8 år till 19 år, så ganska länge. Deras ungdomsverksamhet är helt fantastisk. Gjorde en del skada där också, haha. Men det finns en sådan oerhörd respekt för varandra i Vallentuna och det gör att det blir en bra klubbkänsla. För egen del, gick det inte som jag tänkt mig i Vallentuna och det var därför jag sluta. Jag är 100% tacksam för alla ungdomar och de som stöttat mig under åren. Men under 2016 blev det turbulent. Jag var inte riktigt accepterad då. Kanske var jag spydig 17-18-åring, men jag fick inte alls chansen då. Jag var helt okej duktig på den tiden, men för mig funkade inte Vallentuna

Du har under dina år som spelare spelat en hel del med pojkar. Hur kommer det sig och vilka erfarenheter tog du med dig från det?

-Jag fick en fråga 2011 i Falun om att spela med killarna istället. Jag sa ja givetvis och på den vägen var det. Då gick man in där som 13-åring lite smånervös, men eftersom åren gick var jag nog en av de som hördes mest och fick spela kul innebandy med mina dåvarande bästa vänner. Tog väl med mig surret, fysiska spelet, tekniska biten och mycket andra personliga egenskaper som format mig. 

-Upplevde du att killar blev överraskade över att du var med och spelade?

-I början, absolut. Men som Stockholm såg ut då mötte man samma lag nästan varje säsong. Till slut började väl killarna i de andra lagen bli vana av att se mig. Men absolut mötte man nya lag då kanske man fick lite följare på instagram efteråt. 

-Nu spelar du i Väsby AIK. Planerar du på att fortsätta där eller är det tränaruppdraget som är prioriterat för dig nu?

-Absolut ska jag fortsätta i Väsby. Kommer givetvis spela där med min vapendragare. Det var så kul att spela med henne och tillsammans lyckades vi vinna skytteligan i division 3. Vill mer en gärna spela med henne. Helst vill jag hålla på i hallar hela helgerna annars blir jag rastlös. 

-Om vi tar oss vidare till dig som ledare… Hur skulle du beskriva dig själv som ledare och vad har du för ambition med ditt ledarskap?

-Jag som ledare är väldigt tydlig. Jag vill att det ska va en väldigt öppen diskussion mellan mig och spelare för att utveckla varandra. Jag älskar att utveckla ett lag numera, förut var det mer den individuella spelaren – men att ta en grupp till ett mål är riktigt kul. Sen kan jag inte förlora heller då blir jag sur. Jag tror på att mer som coach är det bara jag som vägleder spelare till att göra det de är bra på. 

-Vad fick dig att vilja bli tränare?

-Jag har haft jättebra och jätte dåliga tränare. Men de bästa tränarna jag haft har inspirerat mig till att bli tränare själv. Även min första tränare Gisela, hon hade också ett HJ-lag när hon var aktuell inom innebandyn. Men tänker också på Jocke Phil, som idag är min assisterande i Hässelby. Helt fantastiskt och göra denna resa med honom som inspirerat mig till att bli så bra jag kan bli, oavsett om det är tränare eller spelare. 

-Du har varit ledare för lite allt möjligt i Vallentuna, där allt började, berätta gärna lite om din resa i Vallentuna som ledare

Jag var huvudtränare för F05-07 i Vallentuna år 2014-2016 ungefär, något sånt. Sen kom givetvis föräldrar in och hjälpte till, mycket bra gäng det där. På sidan hade jag lite individuell träning med många lag i föreningen. från typ 2013-2015. Var även med under skapelsen av innebandyskolan 2014. Utöver detta skapade jag, Joakim Ekerberg och David Holmberg – som idag förövrigt spelar i Herrlaget – med en förälder, Vallentuna Summercamp 2015. Detta har pågått sedan dess varje år. 

-Hur kommer det sig att du sedan valde att gå in som tränare i Täbys Herrjuniorer?

-Jag hade först Pojkar 03 säsongen 18/19. Sedan fick jag frågan av att följa med grabbarna upp i HJ, vilket jag gärna gjorde. 

-Nu ska du träna Hässelby SK. Hur kommer det sig att du lämnar Täby för Hässelby och varför föll valet på Hawks?

-Täby FC HJ var fantastiska på alla sätt. Uppskattar verkligen allt jag fick från alla spelare där och särskilt alla tips jag fick av Josef Rosengren. Men jag och Täby FC som förening hade väl inte samma bild av vad min roll skulle vara säsongen 20/21. I samma veva fick jag frågan av att bli huvudtränare i Hässelbys HJ. Jag kände direkt att absolut, jag gillar inte och vara bakgrundsdansare så jag står jättegärna längst fram. 

-Hur mycket influenser i ditt ledarskap har du fått med dig från din karriär som spelare?

-Jag tror inte jag fått så mycket därifrån om jag ska vara ärlig. Som spelare är jag en gnällig idiot som smäller folk över sargen och klagar på domaren. Att vara tränar- Ida och spelar- Ida för för mig två helt olika saker. 

-Har du haft några motgångar som har format dig som tränare?

-Jag har alltid tänkt att ingen ska ens få underskatta mig, för jag ska visa vem jag är från början. Som tränare har jag ej haft så många motgångar än. Mer kanske personliga saker som format mig men inte inom innebandyn

-Vilka fördelar ser du med att vara ung ledare?

-Att jag har inte har så bråttom. Allt annars för mig ska hända på en gång. Att vara tränare är nästan det enda jag har tålamod med. 

-Vilka Nackdelar?

-Det kan vara just att andra tror att man är för ung för att ha ett HJ-lag, men jag ser inte det som en motgång för mig eller en nackdel. För mig är det viktigt att spelarna jag coachar har förtroende för mig och jag för dem. 

-Upplever du att du har fått det stödet som du behöver för att utvecklas som tränare av dina klubbar och förbundet?

-Förbundet hjälper mig mer som domare. Självklart har de bra kurser som du kan gå på givetvis. Men stödet från förbundet annars har jag inte märkt av så mycket. Från mina föreningar Täby och Vallentuna var stödet helt okej. Men det Hässelby gett mig nu i början är ett otroligt stöd. Vår organisation runt mig och Phil är riktigt bra. 

-Vad har du för innebandyfilosofi?

-För mig är det väldigt viktigt och vinna. Jag är en stor vinnarskalle och det ska vara mycket känslor och full fart. 

-Du ska som kvinnlig tränare träna ett herrjuniorlag, det är ytterst ovanligt men också fantastiskt på många sätt, hur kom det sig att du ville träna killar?

-På herrsidan har jag alltid varit välkommen, oavsett om jag var tjej. Det var någon incident där 2017, då jag slutade i Vallentuna att jag inte fick spela med killarna mer, men annars har det aldrig varit några problem för mig som tjej att etablera mig där som spelare. Därmed har det också varit väldigt accepterat att jag också kan coacha killar. För mig handlar det dock inte om att jag är tjej eller kille, utan att du har personligheten och drivet att vilja coacha ett HJ-lag. 

-Har du haft några förebilder som format dig som ledare?

-För mig handlar det inte om kön, utan vad en individ har bidragit med för att forma den till den jag är som ledare. Min pappa är en stor förebild och hela min familj, ingen nämnd ingen glömd. Har en farmor som är lika envis som jag och skulle gå igenom berg för min skull. Mamma som visar att jag ska vara snäll ibland också. 

-Sen har jag en hel del folk som hjälpt mig som jag gärna vill nämna. Jocke Phil, Gisela- min första tränare, sportchefen Bobbo i Vallentuna- min första tränare hos killarna, min NIU-tränare Fredrik eller Kotten som han oftast kallas. 

-Vad är det bästa med att vara tränare enligt dig?

-Att se spelare bli så bra som de kan bli och bli så respekterad som jag är i alla lag jag varit i. Men framförallt när spelare når sina mål. Då kan jag känna att jag gjort mitt jobb. 

-Hur skulle du beskriva Hässelby HJ och varför ska vi följa er?

-Det är ett riktigt kul gäng. De har redan börjat med mina konstiga övningar och de kör allting med bravur. Det är riktigt kul att komma till träningarna och bara snacka innebandy. Sen har vi en bra idé som de gör allt för att följa. Det är en resa, men framåt ska vi i vart fall. Ett helt nytt spelsystem ska de lära sig innan seriestarten. Just nu filar vi på det och siktar på att bli så bra som vi kan bli. Ni ska följa oss för att vi kommer utvecklas mer och mer genom säsongens gång, både som grupp och som innebandylag. 

-Hur jobbar du med individuell utveckling och lagutveckling?

-Individuellt är egentligen där allting började för min del. Att stå och snurra runt koner brukade jag säga vara det enda jag kunde. Mycket övningar bygger på teknisk skicklighet och där innebandyn är idag är en bra spelare också givetvis teknisk i juniorålder. Vi har en säsongsplanering där individuell utveckling ska ske på olika tillfällen under säsongen. Själva lagutvecklingen ligger mycket just nu i att lära gubbarna det nya spelsystemet och bli mycket mer måleffektiva. Vill se lite vilka som ska spela med varandra nu i början och sätta lite kontinuitet i laget. Men framförallt få dem att umgås utanför innebandyplanen och ha riktigt kul tillsammans, då blir mitt jobb mycket lättare.   

-I Stockholm råder det stor brist på kvinnliga tränare och du är närmast unik med att träna killar på svart nivå. Vad tror du det beror på?

-Det jag vill vara tydlig med är, att var kvinnlig tränare är inget som jag ser som en nackdel. För min del struntar jag i om jag är tjej eller kille. Därmed är det inte heller ett problem för mig att vara kvinnlig tränare i ett HJ-lag. Däremot tror jag självklart att svårigheten finns i att tjejer inte får chansen lika ofta. Vilket är synd. Men oftast tror jag också att det handlar om ett generellt intresse. Det handlar nog mer om också vad folk är intresserade av att hålla på med oavsett om det är en tjej eller en kille. MEN, finns det tjejer som vill vara tränare ska de givetvis lyftas och få chansen. Kan ju säga att den smartaste spelaren jag någonsin spelat med var en damlagsspelare, även om jag spelat med väldigt bra killar. 

Finns det något som kan göras annorlunda?

-Tycker att många inte ger äldre spelare i föreningar chansen. Föräldrar i all ära, men om du skulle titta mer i ungdomslagen skulle du komma så mycket längre fram. Det kanske finns en jätte ambitiös spelare i 15-16 årsåldern som bara vill ha frågan och köra. Ge dessa ungdomar chansen och framförallt mer ansvar. Låt de stå på bänken längst fram och leda laget. Det skulle ge Stockholm ett lyft. Förebilder i egna föreningar tycker jag vi måste jobba fram mer i Stockholm. 

-Har du upplevt att andra ledare eller spelare har haft bristande respekt mot dig för att du är kvinnlig tränare

-Såklart är det säkert spelare och tränare som tänker: ‘’varför är hon där?’’ men det är för att det inte är så vanligt. Men bristande respekt skulle jag inte säga att jag upplevt gentemot mig. Mitt kroppsspråk säger mer än ord brukar min farmor säga. Det brukades synas även när jag spela att jag skulle smälla någon över sargen under mina ungdomsår. Oftast ger jag människor inte chansen att ens tänka på att nedvärdera mig. Om de gör det är det inte något jag stör mig på. Det viktigaste för mig är att vi vinner matchen och att mina spelare uppskattar det jag gör.

-Vi behöver fler kvinnliga tränare, det är ett som är säkert, vad skulle du ge för tips till de tjejer som eventuellt vill bli tränare eller ledare i framtiden?

-Låt ingen tro att någon är bättre än dig för att de har ett annat kön för det är så irrelevant. Ta plats och våga ta för dig. Ta stödet från människor som tror på dig, det har jag absolut gjort. Låt de bra människorna leda dig mot ditt mål med dig. Kör hårt och kör över folk som inte tror på dig som en stridsvagn. 

-Vart ser du dig om 5 år?

-Jag är väldigt spontan och gör gärna nya saker. Det vet jag faktiskt inte, men vet att jag vill fortsätta på herrsidan. 

-Du är med i Robinson och får ta med dig 4 personer till, vilka väljer du och varför?

-Ernst, Leif Mannerström, Arga snickaren och Babben Larsson. Oslagbar kombo. 

-Vem röstas ut först?

-Ernst, finns inga hus och pynta och Mannerström vinner i matlagning. 

Fem snabba: 

Pressa eller stå lågt i försvar?

Pressa, jag har dåligt tålamod. 

Stockholms bästa och sämsta hall?

Bästa: Förra hemmaarenan hägerneholm utan tvekan.

Sämsta: Den där gropen i Viksjö. Viksjö sporthall, jätte deppig. 

Drömrubrik säsongen 2020/2021?

‘’Hässelbys utveckling går uppåt’’. Nåt sånt kanske, eller ‘’Leksand vinner SHL’’. Den var svår. 

Vilken realityserie skulle du tänka dig vara med i?

Farmen kanske.

Vinna med 10-9 eller 1-0?

10-9 absolut.

En kommentar

  1. […] Ida Nedin, från Täby till Hässelby (HJ) – Extremt roligt med en tjej som kliver in i ett HJ-JAS, mer av  det! Nedin endast 22 år gammal har trots det flera år bakom sig som ledare i flera olika föreningar i flertalet olika roller och uppdrag vilket tyder på ett galet engagemang. Efter ett år i Täbys HJ blir det nu istället uppdraget som huvudansvarig i Hässelby som väntar. Ett uppdrag där Hässelby inte förväntas att ha något i toppskiktet att göra. Nedin uppger själv att hon gärna vill stå längst fram och ta ett stort ansvar och det lär hon få gör i denna tuffa utmaning om laget ska ta kliv. Spännande att följa! Här gjorde hon en grym intervju hos InnebandySTHLM.  […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s