Daniel Kölborn – ”85-95% av alla domare fortsätter döma efter första säsongen vilket är fantastiska siffror.”

Seriestarten för alla serier står för dörren – och vad passar då inte bättre än att ta tempen på Stockholm innebandys domaransvarig Daniel Kölborn? Kölborn som under många år arbetat hårt med att göra Stockholms domarkår till en av de bästa och mest respekterade i landet. Detta genom ett flertal initiativ som ökat kvaliteten, utveckling och framförallt förståelse för domarrollen.

Daniel, du är nog känd för de flesta i Stockholms innebandyn – men jag tycker ändå att du ska berätta lite om dig själv och din innebandybakgrund?

– Jag är 36 år gammal och bor i Farsta Strand. Jag har ägnat större delen av min fritid åt innebandy sen 1991. Jag spelade i Tyresö IBK hela vägen från pojklaget upp till A-laget, men slutade som 20 åring på grund av skador. Sedan har jag 17 säsonger som tränare i bagaget på alla tänkbara nivåer. Domarskapet kom jag in på sent. Jag var 27 år när jag började döma. En av mina bästa vänner lurade med mig på en domarkurs och jag tyckte omgående att det var riktigt kul. Till slut bestämde jag mig för att lägga tränarkarriären på is för att satsa på domarskapet. 

Hur länge har du varit domaransvarig på förbundet?

– Jag påbörjar min sjätte säsong på denna tjänst nu. Tiden går fort när man har roligt.

Utan att klanka ner på någon, men domarnivån i Stockholm har fått en markant förbättring under din tid… Vad är det som gör Stockholms domarkår till en av landets bästa?

– Det är nog en kombination av flera saker. Dels så har vi en styrelse som insett vikten av en bra domarverksamhet och gett oss ekonomiska förutsättningar för att göra den utvecklingen som vi har gjort. Sedan att vi haft turen att ha väldigt drivande personer som har byggt upp verksamheten under de senaste åren. Om man ska nämna något namn så är det helt klart Patric Terelius som var DK-ordförande när vi startade denna resan. Utan honom hade vi inte varit här idag. Sedan tror jag att en stor del är att vi lyckats skapa en bra stämning i domarkåren som gjort att många vill hjälpa till. Idag är vi närmare 60 personer som är med och stöttar domarna vilket är fantastiskt. Så egentligen tror jag inte vi gör något som inte vilket förbund som helst skulle kunna göra. Det handlar om att få folk att känna sig sedda och skapa en bra stämning i kåren.   

Du har haft en hel del projekt och om vi börjar med fadderverksamheten, vad kan du säga om den?

– Fadderverksamheten är en grupp på cirka 15 personer som tar hand om distriktsdomarna under deras första säsong. De är med på domarnas första matcher, gör uppföljningsbesök under säsongen och fungerar som en mentor. Någon man kan ringa när man har frågor och funderingar eller varit med om någon konstig situation.

– Går man tillbaka i tiden så hade vi en period där ca 80% av alla nya domare slutade döma efter sin första säsong. Numera har vi de senaste fem åren legat på att 85-95% av alla domare fortsätter döma efter första säsongen vilket är fantastiska siffror. Om man ska nämna fler personer så ska vi tacka Emilia Tuomela som var den som startade detta projekt. Hon har betytt mycket för förbundet!

Utöver det har ni även domarläger där domare på olika nivåer får testa sig själva, till exempel i Storvreta är det yngre domare och i Jalas floorball cup brukar ni ha lite äldre domare, vad är tanken och syftet med dessa?

– Ja, det är något vi har utvecklat senaste åren och som gett väldigt bra resultat på de domare som varit med. Vi testade det först i mindre skala under några mindre turneringar i Stockholm där vi bjöd in några domarpar och lät dem döma 3 matcher var under en dag med en domarcoach på plats som gav feedback och tips efter varje match. Så domarna får feedback efter matchen, sen 1-2 timmar senare har de en ny match där de kan försöka applicera feedbacken i praktiken. Domarna gillade upplägget och vi kunde tydligt se progression på domarna som var med. Sen har vi utvecklat detta till något klart större. Senaste åren har vi varit uppe på Storvretacupen med 24 domarpar per år. Domarna dömer 2,5 dagar var, ca 4-5 matcher per dag. På plats har vi ett par av våra domarcoacher som ger tips och feedback efter matcherna. Det blir ett par väldigt intensiva dagar för domarna med mycket feedback och saker att ta in. Utvecklingen man ser på domarna är dock enorm. Framförallt på den blåa och röda delen av cupen där vi har unga domare har det varit riktigt häftigt att se hur mycket domarna går framåt på denna korta tid.

– Jag var själv med på den blå delen för 1,5 år sen som domarcoach och det är nog mitt häftigaste minne under dessa fem år. Vi hade med oss 16 unga domare varav 14 endast hade dömt en halv säsong och 2 var inne på sin andra säsong. Den utvecklingen de gjorde var så häftig att se. Nu 1,5 år sen så dömer 15 av 16 fortfarande och de fortsätter utvecklas. Många av dem har testat på både junior och seniormatcher redan.

Utöver det så finns det många turneringar, tex Distriktsmästerskapet, SDF – SM , före detta Stockholmscupen, juniorslutspelet etcetera där många av de bästa domarna dömer. Hur bestäms det vilka som får döma dessa?

– Till samtliga cuper du nämner så är det förbundet som nominerar domarna. SDF-SM och Innebandyfesten är det SIBF som ansvarar för men vi som distrikt får nominera par vi tycker är värda att få chansen. Stockholm har varit representerade i både SDF-SM och Innebandyfesten i princip varje år de senaste åren vilket vi tycker är riktigt kul. Det är ju de matcherna man vill döma som domare och det är jättekul att våra domare får de erfarenheterna.

– Till DM, Juniorslutspelet och Stockholmscupen nominerar vi par som dömer slutspelet. De senaste åren har vi nominerat två par per klass som har 9fått tävla om att få döma finalen. Vi har haft domarcoacher ute på kvart och semifinaler och det par som presterat bäst har fått finalen. Ur domarperspektiv tycker jag det är tråkigt att Stockholmscupen har pausats då det varit ett fantastiskt evenemang där vi kunnat premiera våra yngre domare. Att få döma en final i Eriksdalshallen för en tonåring är en riktigt stor upplevelse.

Har ni några nya projekt som ni planerar att genomföra för att höja kvalitén ytterligare?

– Just nu hänger väldigt mycket på Coronaläget i landet. Många av de aktiviteter och utbildningskvällar vi brukar genomföra är problematiska just nu. Så vi tittar på digitala lösningar och så vidare. Vår målsättning i år är att vara mer än någonsin ute i hallarna och stötta domarna. Vi har rekryterat 15 nya domarcoacher och faddrar som ska vara med och stötta ute i hallarna.

– Varje år försöker vi ta fram något eget utbildningsmaterial. Förra säsongen var vi först i Sverige med en utbildning i hur man ska använda headset, något vi tyckte behövdes. I år har vi tagit fram en generell planuppdelning. Något som saknats inom svensk innebandy. En planuppdelning är en modell på hur man ska dela upp ansvarsområdet mellan domarna. Det har inte funnits tidigare vilket gjort att alla domarpar fått skapa sin egen vilket i sig inte är något större problem. Problemet blir när två domare som inte är vana att döma med varandra dömer ihop. De har ingen grundplan att falla tillbaka på. Så vi tror och hoppas att detta ska höja samarbetet mellan domarna vilket förhoppningsvis gör att domarna får bättre uppsikt över samtliga spelare och hittar fler förseelser utanför spelet.

Att vara domare är en ganska utsatt roll där många har svårt att sätta sig in i domarenssituation med att ta beslut direkt. Hur förbereds domare för den mentala utmaningen och hur följer ni upp det under säsongen?

– Det är något som ingår i samtliga domarutbildningar årligen från nybörjarkurserna till fortbildningskurser. För våra nya domare så har faddrarna en väldigt viktig uppgift i de första matcherna att hjälpa och framförallt stå upp om domarna skulle hamna i några jobbiga situationer.

– Jag tror det är viktigt för alla domare att kunna skilja på sig själv som person och sin yrkesroll. Spelare och ledare är inte arga på dig som person, de är arga på din yrkesroll.

Känslan är att antalet unga domare ökar för varje år, vilket är fantastisk och vittnar om en god miljö. Vad är det som gör att yngre förmågor idag vill bli domare?

– Jag upplever att vi fått en väldigt positiv spiral. Sedan vi började lägga mer fokus på våra unga domare har vi fått fler att fortsätta döma och det har gett ringar på vattnet. Man pratar med sina kompisar om det och sen anmäler sig kompisarna till domarkursen också. Vi märker det tydligt i vissa delar av distriktet där vi har väldigt gott om domare. Sen har vi även gjort en del punktinsatser senaste åren. Dels för att få in fler tjejer till domarkåren samt även i de områden där vi har haft dåligt med domare vilket gett resultat. Där har vi varit och hälsat på juniorlagen på en träning och gjort reklam för domarverksamheten. Bland annat besökte vi Hammarbys DJ och det resulterade till slut i över 10 nya distriktsdomare vilket vi tycker är väldigt kul. På fem år har vi mer än fördubblat antalet kvinnliga domare i distriktet.

Det finns en drös olika spelartyper i innebandyn, men finns det olika domartyper. Hur skulle du säga att dessa karaktäriseras?

– Det är en riktigt bra fråga! Svensk Innebandy har jobbat hårt senaste åren för att alla domare ska vara så lika varandra som möjligt i bedömningar samt den tekniska produkten. Med teknisk produkt menar jag positionering, signaler, tecken med mera. där det finns tydliga ramar för hur vi ska agera i situationer.

– Däremot i själva ledarskapet och hur man bemöter spelare/ledare finns det nog olika typer. Vi brukar inom domarkåren prata mycket om auktoritärt och demokratiskt ledarskap. Vissa är mer auktoritära i sin personlighet medan vissa gillar mer kommunikation och dialog. Det är rätt naturligt att man faller tillbaka mest på det som kommer naturligt för en själv. Om jag talar för mig själv så har jag fått jobba väldigt mycket på att bli mer auktoritär i de situationer som kräver det. Så där tror jag att det kan finnas olika ”typer” av domare. Sedan är jag övertygad om att ska man bli en riktigt bra domare så behöver man kunna växla i sitt ledarskap från situation till situation.

Om en spelare vill prata med domare under matchen när de till exempel inte håller med om ett beslut, vilket tips har du att ge till den spelaren i sitt agerande och bemötande gentemot dig som domare?

– Fundera över hur du själv vill bli bemött. Det är svårt att hålla känslorna i styr under match, jag själv är extrem tävlingsmänniska så jag vet från min egen spelarkarriär. Men om ni bemöter domarna med respekt och normal samtalston så är jag ganska säker på att det är vad ni kommer få tillbaka också. Vi vill ha en bra kommunikation mellan domare och spelare/ledare men det kräver att det är just kommunikation åt båda hållen på en vettig nivå. Sedan kommer vi aldrig komma ifrån spontana reaktioner men om vi från båda håll bemöter varandra med respekt och god ton kommer denna kommunikation att fungera klart bättre.  

Om du får skicka med ett budskap till föräldrar, ledare och spelare vad skulle det vara?

– Ta hand om våra unga domare! Vi rutinerade domare har oftast så pass mycket skinn på näsan att vi kan skaka av oss heta situationer. Men för våra nya domare kan det räcka med en jobbig upplevelse för att domarkarriären ska ta slut där och då. Vi jobbar hårt för att behålla våra domare men det kan räcka med en enda tränare/förälder som på en match beter sig illa för att ta bort all glädje för den domaren. Vi får inte glömma att domarna precis som spelarna på den nivån är nya och behöver tid för att utvecklas. Ingen är bäst i sin första match och ingen domare kommer bli bättre för att man står och skriker på dem. Domarbrist är ett utbredd problem i alla distrikt och idrotter i Sverige och alla vi vuxna behöver ta vårt ansvar för att ta hand om dem.

Vad skulle du säga är den vanligaste missuppfattningen om domare?

– Jag tror att den största missuppfattningen är att folk faktiskt inte förstår hur svårt det är att döma innebandy. Man tar beslut hela tiden, man har ingen betänketid alls, man ska röra sig på planen för att hela tiden står rätt så man kan bedöma situationen. Det räcker ibland med att man står ett steg fel så blir man skymd, får dålig vinkel på situationen. Samtidigt som detta ska vi vara tydliga i vår kommunikation med pipa, kropp, röst och och bemöta två lag med spelare och ledare som är mitt uppe i matchen och vill vinna.

– Det är svårt och det tar tid att lära sig. Med turneringar och träningsmatcher tror jag att jag har dömt cirka 1300 matcher och jag lär mig nya saker varje match fortfarande. Man blir aldrig färdig som domare.

– Så mitt tips till alla som läser detta är att testa och döma. Döm tvåmålet på träning bara för att få lite förståelse för domarrollen. Eller varför inte anmäl er till en domarutbildning och testa på. För även om det är svårt så är det fruktansvärt roligt och det ger en väldigt stor personlig utveckling. Man lär sig väldigt många saker som man har nytta av i livet.

Det är mycket som har hänt under 2020 hittills, men vad tror du om hösten?

– Jag hoppas självklart precis som alla andra att vi ska kunna genomföra säsongen men jag är innebandydomare, jag har inte tillräcklig kompetens alls vad det gäller Corona och smittspridning så vad jag tror är irrelevant. Jag litar på att Tegnell och alla andra i beslutsfattande roller tar de beslut som är bäst för samhället och sen får vi rätta oss efter dem.

Du är med i Robinson, vilka fyra personer väljer du att ha i ditt lag?

– Då måste det ju vara innebandyrelaterade personer gissar jag. Jag skulle ta med Patric Terelius för att han är bra på det mesta och skulle se till att vi överlever på ön. Sedan skulle jag ta med er skribent Fredrik Antonsson för då skulle vi inte ha en tråkig sekund på ön. Sedan skulle jag självklart ta med min radarpartner tillika domarkollega Madelene Westerberg, en klippa i alla lägen.

Vem röstas ut först i örådet och varför?

– Jag tror vi skulle ta hem tävlingen så det blir förhoppningsvis någon i det andra laget.  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s